Newirelandrall
Newirelandrall Förhistorisk | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tran- och rallfåglar Gruiformes |
Familj | Rallar Rallidae |
Släkte | Hypotaenidia |
Art | Newirelandrall Hypotaenidia ernstmayri |
Vetenskapligt namn | |
§ † H. ernstmayri | |
Auktor | Kirchman & Steadman, 2006[1] |
Synonymer | |
Gallirallus ernstmayri |
Newirelandrall[2] (Hypotaenidia ernstmayri) är en förhistorisk utdöd fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.
Förekomst
Fågeln beskrevs 2006 utifrån subfossila lämningar funna under arkeologiska utgrävningar på ön New Ireland i Bismarckarkipelagen utanför Nya Guinea.[1] Förutom newbritainrallen är arten den enda funna i Bismarckarkipelagen, men framtida utgrävningar kommer tveklöst avslöja fler utdöda arter.
Kännetecken
Den var relativt stor, jämförbar i storlek med newbritainrall (G. insignis). De fossila lämningarna är fragmentariska men arten förefaller ha varit flygoförmögen.
Systematik
Arten beskrevs i släktet Gallirallus, men DNA-studier visar dock att Gallirallus så som det traditionell är konstituerat är parafyletiskt gentemot släktena Habroptila, Nesoclopeus, Eulabeornis, Lewinia och Diaphorapteryx.[3] De flesta auktoriteter delar därför idag upp Gallirallus i flera släkten. I andra upplagan av Extinct Birds av Julian Hume förs newirelandrallen, liksom dess förmodade nu levande nära släkting rostbandad rall, till Hypotaenidia, och denna linje följs här.
Källor
- Hume, J. P. (2017). Extinct Birds. Bloomsbury Natural History. ISBN 1-4081-5725-X.
Noter
- ^ [a b] Kirchman, Jeremy J., Steadman, David W. (2006) Rails (Rallidae: Gallirallus) from prehistoric archaeological sites in Western Oceania. Zootaxa 1316 : 6 – 7
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Kirchman, J.J. (2012), Speciation of Flightless Rails on Islands: A DNA-based Phylogeny of the Typical Rails of the Pacific, Auk 129, 56-69.
|