ThyssenKrupp
ThyssenKrupp | |
---|---|
Datuak | |
Mota | Konzerna, negozioa, konglomeratua eta kapital irekiko enpresa |
Jarduera sektorea | Burdingintza eta industria armamentista |
Herrialdea | Alemania |
Jarduera | |
Kidetza | Asien-Pazifik-Ausschuss der Deutschen Wirtschaft (en) , Atlantik-Brücke (en) , Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft (en) , Verband der Automobilindustrie (en) , VDMA (en) , German Steel Association (en) , Deutsches Aktieninstitut (en) , American Chamber of Commerce in Germany (en) , Afrika-Verein (en) , Ostausschuss der Deutschen Wirtschaft (en) , Plattform Industrie 4.0 (en) eta German Asia-Pacific Business Association (en) |
Honen parte | DAX (en) , MDAX (en) , MDAX (en) , DivDAX (en) , DAX (en) , CDAX (en) eta list of companies involved in the Holocaust (en) |
Eskumendekoak | ThyssenKrupp (Liechtenstein) (en) , ThyssenKrupp (United Kingdom) (en) , ThyssenKrupp (Brazil) (en) , ThyssenKrupp (Italy) (en) , Blohm + Voss eta Q124246541 |
Enplegatuak | 167.961 (2012) |
Agintea | |
Zuzendari exekutiboa | Heinrich Hiesinger (en) , Miguel Ángel López Borrego (en) eta Ekkehard Schulz (en) |
Egoitza nagusi |
|
Osatuta | Q124246541 |
Legezko forma | Aktiengesellschaft (en) |
Zeren jabe | Atlas Elektronik (en) , Blohm + Voss, ThyssenKrupp Marine Systems (en) , Howaldtswerke-Deutsche Werft (en) , Hermann Wenzel power station (en) , Terni (Firm) (en) , ThyssenKrupp Veerhaven (en) eta German Naval Yards Holdings (en) |
Ekonomia | |
Diru-sarrerak | 1.650.000.000 $ (2018) |
Balore-burtsa | Frankfurteko burtsa eta Londresko burtsa |
Historia | |
Sorrera | 1999 |
Sorlekua | Essen |
Aurrekoak | Thyssen AG (en) , Fried. Krupp AG Hoesch-Krupp (en) eta August Thyssen-Hütte (en) |
webgune ofiziala |
ThyssenKrupp AG (alemanez ˈtʏsn̩ˌkʁʊp ahoskatua) alemaniar siderurgia-industriako enpresa bat da, altzairua galdatzen eta forjatzen herrialdeko enpresarik garrantzitsuena dena.
Enpresa transnazional honek hiru dibisio korporatiboren bidez jarduten du: altzairua, inbertsio-ondasunak eta zerbitzuak. Lehenengoak eraikuntzako altzairua eta altzairu herdoilgaitza ekoizten ditu. Bigarren dibisioa, berriz, hiru segmentutan banatzen da: igogailuak, automobilgintza (mihiztatzeko zatiak) eta teknologia (erremintak, findegietarako produktuak eta ate industrialak). Hirugarren dibisioa ingeniaritzako produktuen manufakturaz arduratzen da.
Bilboko metrorako eta Renferako igogailuak egiten dituen enpresetako bat da. 2004. urtea baino lehen instalatutako igogailu gehienak hidraulikoak ziren, hau da, pistoi batek mugitzen zituen, gaur egun instalatuta dauden igogailuak ez bezala, makina-gelarik gabeko trakziozkoak baitira.
Egoitzak Essen eta Duisburg hirietan daude. 1999an sortu zen, Thyssen AG eta Krupp metalurgia-enpresa alemaniarren fusiotik abiatuta.
Gaur egun 8 ekoizpen planta ditu: Ilsenburg eta Chemnitz, Alemania; Eschen, Liechtenstein; Dalian eta Changzhouu, Txina; Danville, AEB.; Sagunto, Espainia; eta beste bat Pocos de Caldas, Brasil. Konpainiaren bezero nagusiak hauek dira: Ford, Volkswagen, Mercedes-Benz eta BMW.
Kanpo estekak
- Datuak: Q137910
- Multimedia: ThyssenKrupp / Q137910
Artikulu hau ekonomiari buruzko zirriborroa da. Wikipedia lagun dezakezu edukia osatuz. |